.

Ok, har vi stått ut på tjugo klaustrofobiska kvadratmeter så här länge så går det att hålla ut i en månad till. Om en knapp månad byter vi den här cellen mot en rymlig tvåa med all golvyta och alla garderober man kan önska sig. Förmodligen kommer det bli så underbart att vi vill vara hemma jämt. Till dess är det bara att bita ihop och skjuta upp allting. Ingen idé att gå och köpa nya handdukar nu, när vi ändå ska flytta snart. För att inte tala om nya möbler. Eller lampor. Eller att städa. Byta glödlampor. Plugga. Borsta håret. Ja, ni förstår nog.